Med tårarna som rinner ner för din kind.
Finns även stolthet och mod.
Att gråta sig till tröst är inte som att få en varm kram,
men det är något då man är ensam.

Ingenting är som förr, allt är det jag inte vill.
Dina blickar som en gång var fina är nu röda som rosor.
Vart tog all kärlek i vägen? Bara hatet kom fram.
Det går verkligen inte att bränna denna kärlek.

Varje dag som går förlorar jag min känsel, och allt blir rött..
Tårarna kan inte sluta rinna, kan inte sluta stoppa dem att göra ont.
Med smärtan rakt in i mitt hjärta hörs inget dunk.
Bara att gråta och gråta, till slut blir inget bra.

Du sa att en dag skulle bli bra, vart tog den ivägen?
Sårandes står jag ensam vid mitt hus.
Jag undrar fortfarande hur allt skulle sett ut?.
Ingen vila, ingen ro..

Finns ingenting som beskriver min kärlek till dig.
Mina tårar kommer allt mer fram jue närmare vi kom varandra.
Trodde kärleken var något bra, men det finns inget bra med det.
Med dem sista orden till dig, har jag inget mer att säga.



Felizia ®